Olrog-visehefte

Ulf Peder Olrog og Alf Prøysen

Visearkivaren
Visearkivaren er en morsom og viktig blogg for hele visebevegelsen, og de har bidratt med artikkelen under.

Olrog-visehefteBlant nordmenn flest er nok ikke Ulf Peder Olrogs navn så kjent. Men melodiene hans er kjent, selv om de færreste vet at det er han som er opphavet til ”Så seile vi på Mjøsa”, ”Næsning på Hamarmarten” og mange, mange flere som er kjent med Alf Prøysens norske tekster.

Elin Prøysen, Norsk Visearkiv

De to hadde en gjensidig avtale om å gjendikte hverandres tekster, og slik kunne for eksempel Olrogs «Storken Ibrahim» havne i Mjøs-traktene og drikke seg full på Løitens akevitt. I det lille viseheftet Tingeltangel i natt, utgitt av Musikk-Husets Forlag i 1953, har storken Ibrahim fått selskap med bl.a. ”Spring-stepp” (”Nig och kuta rundt”), ”Dovre-slow” og ”Næsning på Hamarmarten” (”Samling vid pumpen”). Køkspolka-visehefte

Samme år ga Ulf Peder Olrog ut heftet Kökspolka och 7 andra av Alf Prøysens visor. Her er også ”Stenröset borti backen” (”Steinrøysa borti bakken”), ”Kom nu i kväll” (”Kjæm du i kveld”), ”Drömmar i köket” (”Hu Klara på Dal”) og ”Läggdags” (”Bånsull”). Siden oversatte han flere av barnevisene og Amdahl/Prøysen-slagerne, som «Sønnavindvalsen».

Det gode samarbeidet de to imellom viste seg også ved at den siste visesamlingen Alf Prøysen ga ut heter «Så seile vi på Mjøsa» og andre viser. Om Olrog-visene står det i forordet: «Jeg har bare omplantet dem i norsk jord, nærmere bestemt Hedemarken. Til og med visa som boka har fått navn etter, er en vise som Ulf Peder Olrog skrev for mange år siden, og kalte ’Resan til Cyteræ’ etter et fransk maleri fra 1700-tallet. Akkurat der følte jeg meg så bortkømmin at jeg tok med meg visa tel Mjøsa og døpte den: ’Så seile vi på Mjøsa’.» (Tekst hentet fra Visearkivaren).


Ulf Peder Olrog som visforskare

De flesta förknippar nog Ulf Peder Olrog (1919–1972) med burleska och medryckande visor. En del känner kanske till att han under 1960-talet var anställd vid Sveriges Radios underhållningsavdelning och att han översatte Alf Prøysens visor till svenska.

Ulf Peder Olrog-bokFärre känner till att Olrog även var visforskare. Som folklorist med bakgrund inom litteraturhistoria intresserade han sig för den folkliga visrepertoaren under 1800-talet, vilken han kartlade med omfattande kvantitativa undersökningar.

Som forskare såg Olrog tidigt behovet av en samlande institution för materialinventering och register. I denna anda var han en av de drivande krafterna bakom att Svenskt visarkiv bildades 1951, och han var dess första chef fram till 1954. Denna antologi för samman Olrogs visforskning; både hans omfångsrika opublicerade texter och artiklar som tidigare har varit tryckta. Varje text har dessutom försetts med en kommenterande introduktion.

Den grundforskning om visors tradering och spridning som Ulf Peder Olrog utförde är fortfarande angelägen och intressant. Genom denna utgåva blir hans forskargärning för första gången tillgänglig i sin helhet. Publikationen är ett samarbete mellan Svenskt visarkiv och Samfundet för visforskning. Se även Bilagor till Ulf Peder Olrogs Studier i folkets visor.

Pris (klikk for å bestille): 200 kr (Skrifter utgivna av Svenskt visarkiv 31).

(Tekst hentet fra Svenskt Visarkiv).

Svenskt Visarkiv-logo

Svenskt Visarkiv fylte 60 år i 2011, og i den forbindelse hadde de en seminardag viet arkivets grunnlegger, Ulf Peder Olrog. 

Publisert: 29. aug 2011.