«Folk- och världsmusikgalan» er en årlig, svensk begivenhed i stadig udvikling. Et antal organisationer inden for emnet forenede for 7. gang deres kræfter i ét stævne, som sluttede med en radiotransmitteret galakoncert lørdag aften. Her uddeltes priser til folkemusikere med vidt forskellige rødder.
Kim Ravn-Jensen og Stina Elg
Foto: Øyvind Rauset
I år deltog jeg (Kim) for første gang. Visen var med over hele linjen: Et ”showcase” demonstrerede den nordiske vises bredde for eventuelle arrangører (se nedenfor), et antal seminarer gik i dybden med visekunstens særlige karakteristika, og til sidst fik vi også en pris!
Egentlig var det jo ikke ”vi”, men Jan-Olof Andersson, der i fornemt selskab modtog prisen for ”Årets traditionsbærer”. Men Riksförbundet Visan i Sverige har i lang tid arbejdet for, at visen fik en plads ved stævnet på lige fod med instrumentel folkemusik, folkedans og tilstødende genrer.
Visan i Sveriges arbejde lykkedes i overbevisende grad – også med hensyn til seminarerne lørdag for- og eftermiddag. ”Folk- och världsmusikgalan 2016” i Västerås var præget af stor energi, smittende livsglæde og høj kvalitet. Jeg regner med at deltage næste år i Helsingborg!
Stina Elg om fredagens showcase-koncert:
I samband med Folk- och världsmusikgalan 2016, bjöd de nordiska riksförbunden för visan på en konsert med smakprov från några aktuella nordiska vispoeter. Vismanifestationen hölls den 1 april i Västerås konserthusfoajé.
Konserten inleddes med norska Myrull som består av Rebecca Reimers, sång och Vidar Arntsen, gitarr. Trolska sånger med energi och suggestiv, pulserande rytm. Myrull har gett ut albumet Stifinner, som fått god kritik. (myrull.no)
Svenske Loke Nyberg varierade sitt framträdande från mjuk visa till punkigt ös. Loke rör sig mellan folkmusik, rock och visa och blandar humor och drama, verklighet och fantasi. (lokeloke.se)
Lina Teir, Finland, har svenska som modersmål och är en färsk visartist med bakgrund inom teatern där hon utbildats vid Åbo Akademi och Høgskolen i Oslo. Hennes specialområden är regi och dramaturgi i scenisk och musikalisk kontext. De sånger hon bjöd på i Västerås hade kärlekstema med bitsk udd. (linateir.wordpress.com).
Benjamin Aggerbæk, Danmark spelade visjazz. Benjamin har gett ut skivor sedan 2007, spelar både solo och med storband och hans gitarr och ryggmärg var till synes sammankopplade på scenen. En innerlig röst. (http://aggerbaek.dk)
Nästa artist från Norge var Erik Lukashaugen. Erik sjunger om samtiden, men med nostalgiska tillbakablickar. En vissångare från skogen, kallar han sig. En god berättare som låter ackompanjemanget lyfta texterna. (eriklukashaugen.no)
Som avslutning framträdde Elona Planman, Sverige. Elona är på som hon själv skriver ”en evighetsturné” sedan debutalbumet släpptes 2015. På scenen är hon intensiv och dramatisk och det hörs att hon har spelat mycket det senaste året. Gitarr och munspel. Visa och blues. (elonaplanman.com).